Där går mitt hjärta. Där går den jag älskar.
Och vart ska jag gå? .. då mitt hjärta är här.
Dom ögonen. Det leendet. Den kroppen. Låt mig få älska den, älska dig.
Jag är stark. Men svag utan dig.
Jag är glad. Men olycklig utan dig.
Och allt du kan säga är förlåt.
Jag förlåter dig.
För jag varken kan, eller vet annat.
Jag vet inte bättre. Jag vet inget vackrare.
Jag vet inte vad som finns utanför dessa murar. Och jag är inte säker än.
Vill inte veta.
Inte än.
Jag vill stanna hos dig. Så du kan hålla om mig, skydda mig från allting. För hos dig finner jag säkerhet.
För hos dig känner jag trygghet.
Säg att du aldrig kommer lämna mig. Att du alltid kommer finnas vid min sida. Säg att jag aldrig behöver vara ensam mer.
Säg att du älskar mig.
"Upp vackra sol och dräp den bleka månen
Som redan tynar bort av avundsjuka
För att du lyser klarare än den."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Din blogg kanns sa genuin man blir ju typ berord nar man laser. Haha, nu far jag fjoll-stampeln pa mig.
I alla fall.
Med andra ord - du skriver jattebra :P
Jim: haha tack ska du ha min vän <3
Skicka en kommentar