En vän är den som kommer in, när hela världen har gått ut.

Snart är det jullov och jag kan inte förstå hur snabbt det har gått. Tiden går så snabbt och man börjar undra om livet verkligen är så långt som man tror.

Jag vet inte vad det är som händer mellan oss. Det känns som om det är jag som förstör det hela tiden.. men samtidigt verkar det vara bådas skuld. Och jag önskar att allting kunde vara som förut, att tystnaden mellan oss aldrig funnits.
Jag vet att jag varit en idiot, men jag önskar att ditt lidande finner sitt slut. Jag vill att du ska vara lycklig, att det ska vara du och jag igen. Precis så som det alltid varit.
Men tiderna förändras, och med dom förändras vi. Kanske behöver vi båda ta en paus från allting?
Kanske kommer det aldrig bli som förut.