Saknaden av dig växer sig starkare inom mig. Saknaden av någonting vi aldrig haft. Saknaden av närhet, trygghet, kärlek. Saknaden av att ha dig vid min sida. Saknaden av dina läppar och dina varma händer mot mina i vinterkylan.
Det sitter som en klump i magen och det är där varje dag. Vart jag än går påminner allt om dig. Trots allt detta kan jag inte säga att jag älskar dig, inte längre. Men det är saknaden..
Minnet av dig sitter fast i näthinnan. Bilderna är fortfarande tydliga. Du är så nära, men ändå så långt borta.
Feeling like a fool without you anyway...
söndag, januari 6
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar