Människan, en svag jävel...

"Thinking about a man. Doesn't know you're thinking about him. Doesn't care you're thinking about him. Makes you think about him even more..."

Och där stod han, vackrare än allt på jorden.
Gårdagen fick mig att inse en del saker. Saker som jag hela tiden trott att jag förträngt, finns fortfarande inom mig nånstans.
Det kändes bara så konstigt att få höra din röst igen, sitta bredvid dig igen och prata med dig igen. Väggen av självkänsla och moral rasade du med ett enda leende.
Det är sjukt hur stor inverkan saker och ting har på oss människor. Hur vi kan ge vika så lätt och hur vi inte märker när det tar över oss. Hur någons närvaro fullkomligt tar upp vår totala koncentration. Hur någon kan få oss att älska och hata denne på en och samma gång.
Trots detta är vi otroligt skickliga skådespelare, jag iallafall. Du varken ser eller hör det på mig. Du hör inte mina tankar, du känner inte mitt hjärta hur det slår hårdare varje gång jag ser dig. Därför tänker jag på dig ännu mer.